Business Network

Rotary Business Network – är ett dialogforum med syfte att verka för ett meningsfullt utbyte mellan våra medlemmar med fokus på ledarskap och Rotary som yrkesnätverk. Här introduceras intressanta, aktuella teman och frågeställningar, som fördjupas under samtalsledning i en mindre grupp. Rotarys kärnvärden är närvarande och genom dialog/diskussion fördjupas både kunskap, utbyte och vänskap. En arena för både personlig och professionell utveckling med höga etiska värderingar.

Vill du veta mer om RBN, tveka inte att kontakta ordförande för kommittén, Ulrika Leyon Bertilsson

Nedan kan du läsa vidare om genomförda forum, teman och mötesplatser.

Vi träffas sista fredagen varje månad kl 7:30-9:00. I vår kalender ligger info om våra kommande möten.

RBN: Klimakteriekunskap – en arbetsmiljöfråga?

Fredagen den 28 februari träffades vi hos Eva Sanz de Velasco i Friskis & Svettis trevliga lokaler på Innovatumområdet inleder som vanligt med en gemensam frukost.

Att klimakteriekunskap är en arbetsmiljöfråga är ganska uppenbart om ca 80 % av alla kvinnor upplever besvär under denna, ibland över 10 år långa, fas i livet. 30% upplever det så tufft att det påverkar alla delar av livet. Regeringen satsade 1,6 miljarder 2024, vikta för förlossningsvård och kvinnohälsa, vilket gör oss påminda om att området historiskt inte prioriterats. Det förefaller som Sverige ligger efter många andra länder i västvärlden vad det gäller forskning, kompetens och insatser på området. Hög tid att ändra på detta.

I forumet lyfts en beröringsskräck och tystnadskultur kring frågan både från arbetsgivare och den enskilda kvinnan själv. Här skiljer vi oss från andra kulturer och länder, där kvinnor förbereds kunskapsmässigt, ibland via ritualer, inför tiden och kanske viktigast, du delar och pratar om upplevelser med andra. Generellt har vården ett stort arbete att göra för att bemöta gruppen, men det finns också mycket du kan göra själv som kvinna för att får ökad förståelse och må bättre under denna fas. Att som chef våga lyfta och prata om det på ett varmt och lösningsfokuserat sätt kan vara ett värdefullt första steg. Bakom sjukskrivningstalen Psykisk ohälsa gömmer sig många besvär direkt kopplade till klimakteriet. Stor andel kvinnor äter tenderar att ta antidepressivt utan avsedd verkan, istället för att få rätt behandling. Glädjande är att det händer mycket på området, efter att några kompetenta kvinnliga pionjärer drivit på och skapat debatt. På flera håll ser vi utbildningsinsatser på arbetsplatser för att förbättra läget, stärka arbetsgivarvarumärket och få andra vinster.

Citerar Lena Rindner, medicine doktor i allmänmedicin, som både forskat och utbildar på området: ”Ska man tänka rent ekonomiskt, oavsett om det är för samhället, arbetsgivaren eller den enskilda, så vinner alla på ökad kunskap om klimakteriet”

Tack Eva för utmärkt värdskap, introduktion och samarbete och alla ni andra modiga män och kvinnor för era alltid lika kloka, spontana och ärliga tankar och reflektioner inom ett område där vi också och återigen banar väg för kommande generationer i våra omvärldsrelaterade spaningar.

Tacksam – vid mitt tangentbord, Ulrika

RBN: Tema: Skolan – en viktig och omdebatterad institution

Tema: Skolan – en viktig och omdebatterad institution

Årets första möte i vår RBN Dialogforum hölls hos Per Frykner på Leissner Data, Nohabgatan 11H i Trollhättan, där vi som vanligt startade med en gemensam frukost.

Johan Olofson introducerar dagens ämne och delar med sig av sina erfarenheter och tankar från ett långt yrkesliv inom skolväsendet som både lärare och ledare.
Under morgonens forum pratar vi om skolans uppdrag, utmaningar och var skolan står idag. Hur kan den svenska skolan utvecklas i samklang med den snabba samhällsutvecklingen och klara det kompensatoriska uppdraget och att skapa förutsättningar för alla elever at nå målen med utbildningen? Johan bjuder på en historisk tillbakablick kring lärande, skolmiljö och lärares betydelse för elevers bildnings och utvecklingsresa.
Elev kommer från franska élève, från verbet élever, som betyder ”att lyfta upp” eller ”att höja”, vilket låter oss förstå att det krävs skicklighet från våra lärare för att lyckas, men är ljuv musik när det uppstår, vilket alla i någon mån kan relatera kring.

Vidare lyfts de viktigaste och mest avgörande faktorerna för en framgångsrik skola enligt senaste forskningen? Skolan berör på många sätt, vilket förmodligen beror på att den är väldigt viktig. Vidare berörs politikens inverkan, skolor som bedrivs i bolagsform med inslag av ”New public management” och vinstintresse, mediabild etc.

Varmt tack till Johan för en inspirerande introduktion och samtalsledning till dagens tema. Tack också till Per för ett förträffligt värdskap och alla ni andra kloka för, som vanligt, generös och spänstig dialog!

Vid tangentbordets summering, tacksam och hoppfull,
Ulrika

RBN: Alltid uppkopplad - aldrig avkopplad

Tema: Alltid uppkopplad – aldrig avkopplad

Vårt senaste dialogforum hölls hos Robert Stenberg på Destination Halle och Hunneberg (nytt namn och ny profilering – vackert) och inleder med en gemensam frukost. Hunneberg är en mycket omtyckt plats för många av oss – en plats för rekreation, aktivitets- och friluftsliv, men också reflektion och avkoppling (då uppkoppling ofta saknas 😉) Under frukosten får vi en snabb uppdatering på vad som hänt ”på berget” det senaste året.

När vi fortsätter in i dagens tema, lyfter vi hur det gränslösa arbetet möjliggör mycket frihet för många samtidigt som det skapar en stor arbetsrelaterad stress. Det är arbetsgivarens ansvar att klargöra vad som förväntas av de anställdas tillgänglighet och införa metoder för att minska stress och framförallt risken för utbrändhet.

Robert Stenberg introducerar oss i dagens tema där forskning bl a vaskat fram sju olika förhållningssätt för att försöka skapa en medvetenhet och tydliggöra hur individer hanterar den gränslösa möjligheten/utmaningen. Dialogen och erfarenhetsutbytet cirkulerar kring vikten av att ha en öppenhet kring att vi som individer är olika och att vi försöker klargöra vilka förväntningar vi har på varandra. Även norm och kultur behöver förändras, kring att vara ständigt nåbar. När processerna att nå varandra är snabba kanske vi gör mer ogenomtänkta utspel. Infrastrukturen, dvs vilka kanaler som kan och ska användas och när, kan behöva förtydligas. Exempelvis att inte använda privata kanaler i Messenger/SMS, sent på kvällen i arbetsrelaterade frågor, för att man vill få det ur sitt eget system, utan hänsyn tagen till hur det kan påverka mottagaren i en sen timme. Kanske kan det vara värdefullt och långsiktigt positivt att avsätta tid att lyfta temat i arbetsgruppen/teamet, för att skapa en tydlighet och trygghet kring vad som gäller, följa upp/utvärdera och justera. Tipsa varandra om hjälpsamma förhållningssätt för att hantera det ständiga informationsflödet av både viktiga och mindre viktiga frågor.

Varmt tack till Robert för fantastiskt fint värdskap och introduktion till dagens tema. Tack till alla som närvarande med, som vanligt, generös, perspektivhöjande och spänstig dialog!

Vid tangentbordets summering, lite klokare och väldigt tacksam,

Ulrika

RBN: Existentiell hälsa

Dialogforumet hölls hos Ingela Karlsson på Handelsbanken fredagen den 25 oktober, där vi som vanligt inledde med en gemensam frukost.

Temat denna morgonen var begreppet, Existentiell hälsa, som introducerades av undertecknad och alla närvarade fick belysa hur de själva tänker kring begreppet och vad det betyder för var och en.

1984 myntade WHO – Världshälsoorganisationen - begreppet existentiell hälsa. WHO spår också att den vanligaste sjukdomen, 2030, är kopplad till psykisk/existentiell ohälsa/själslig smärta. 25% av världens befolkning upplever idag att de saknar mening och hopp, enligt undersökningar. Regeringen skriver i ett pressmeddelande i april att de gett uppdraget till Folkhälsomyndigheten att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken: ”Forskning visar att insatser för en god existentiell hälsa leder till ökad livskvalitet och stärker människors möjligheter att hantera livets svårigheter. Världshälsoorganisationen, WHO, ser existentiell hälsa som en viktig del av hälsobegreppet men i Sverige har vi varit sämre på att beakta den här aspekten av folkhälsoarbetet. Det är en viktig komponent som har saknats och som behövs för att se till hela människan och alla hennes behov – andliga och själsliga likaväl som materiella, säger socialminister Jakob Forssmed”

Frågan är i allra högsta grad aktuell och på olika sätt och i olika grad kommer vi alla i kontakt med de mer utmanande delarna under ett liv. WHO lyfter åtta viktiga perspektiv kring begreppet, som belystes, där en av definitionerna är: ”Förmågan att tro och ta vara på livet. Att hitta svar på livets stora frågor om lyckan, döden och meningen i livet. En inre kraft att ta till när livet stormar, för att finna styrka, hopp och motståndskraft.”

Siri Helle, psykolog och författare, har i Existensboosten – Din handbok om lyckan, mörkret och meningen med livet – fördjupat sig i begreppet och om livets stora frågor. Hur kan vi förstå och använda denna kunskapen i vardagen för att både må bättre och stå starkare inför livets utmaningar?

Forumet var överens om vikten av att ha modet att prata om dessa frågor och bjuda in både unga och gamla till perspektivhöjande samtal. Det ligger ett slags ansvar över generationsgränser att bygga resiliens och skapa vägar till meningsfullhet. Diskussionerna rör sig kring vad som händer med en befolkning som har hög materiell standard och inte varit i krig på över 200år. Har vi tappat bort historia och visdom i jakten på ”fel saker”. Att ha skav och möta motstånd är en del av livet och posttraumatisk utveckling/växande. Hur långt sträcker jag statens ansvar och omplåstring? Kan till och med ett eget ansvar bli meningsfullt? Vi är sociala varelser och relationer är förmodligen det mest betydelsefulla vi har, sett ur ett hälsoperspektiv. Att få finnas och betyda något för andra och också få uppleva att andra bryr sig om dig är otroligt värdefullt. Att känna ett syfte och att få bidra till något, utanför sitt eget EGO, kan också stärka upplevelsen av sammanhang och mening. Dialogen sträcker sig kring både flyktiga och stabila byggstenar meningsbygget.

Vi tackar Ingela för fantastiskt fint värdskap. Tack till alla som närvarande och berikade min morgon, med en, som vanligt, perspektivhöjande och spänstig dialog!

Vid tangentbordets summering, lite klokare och hoppfull 😉

Ulrika

RBN: 6-timmars arbetsdag - för vem och varför?

Tema: 6-timmars arbetsdag - för vem och varför?

Dialogforumet hölls hos Per Frykner i Leissner Datas lokaler på området Innovatum District fredagen den 27 september, där vi som vanligt inledde med en gemensam frukost.

Temat för morgonen introducerades på ett belysande sätt av Thomas Carlberger. 6-timmars arbetsdag är uppe till diskussion i media och i politiken. Vi kan konstatera att vårt arbetsliv och även vår omvärld har förändrats till följd av industriell och digital utveckling. Det pågår en del pilotprojekt runt om i landet och många utfall visar på en rad positiva effekter på både produktivitet, hälsa, arbetsmiljö, attraktionskraft etc. Kräver dagens arbetsmarknad nya och mer flexibla sätt att organisera sig på och är det egentligen där de största utmaningarna ligger oavsett tid? Förmåga att attrahera talangers prioriteringar och klokt organisera sig med de förutsättningar som råder. Det råder också enormt stora skillnader mellan olika branscher och med det varierar också möjligheterna som är beroende av en mängd faktorer. Ledarskap, organisation, omdöme, mod och tålamod krävs som i många andra sammanhang även här.

Vi hoppas att få återkomma i detta ämne och fram till dess se fler initiativ från arbetsgivarhåll, men också ett eget ansvar för en fungerande helhet, fritt från systemkonserverande inslag.

Vi tackar Per och Leissner Data för ett utmärkt värdskap i god Rotaryanda.

Kort summering vid tangentbordet,

Ulrika

RBN: Reflektion & Avstamp

Fredagen den 30 augusti 2024

Rotaryårets första möte i vårt dialogforum hölls hos Ulrika Leyon Bertilsson - coach & partner på Torggatan 1A.

Kommittén och forumets mest frekventa besökare och ”temahållare” reflekterade över året som passerat och följde upp förra årets feedback modell. Vi lät vi dialogen röra sig kring vad som fungerat bra under året, samt var och hur forumet kan utvecklas. Inte svårt i detta kloka och inspirerande sällskap. Tacksam!

Utvärderingen landar i att vi håller hög nivå i innehåll, varierade teman, diskussionsklimat, trygghet och samtalsledning och fortsätter på inslagen väg med hög engagemangsnivå hos våra deltagare.

Viktigt att vi även fortsatt håller tiden och att vi tillsammans tar ansvar för förslag på intressant teman, frågeställningar, externa föredragshållare.

Vi ser fram emot en spännande höst i forumet med aktuella teman som kan berika, utmana och stimulera på både ett personligt och affärsmässigt plan.

Kommande möten:

Fredag 27 september 6-timmars arbetsdag – för vem?
Fredag 25 oktober Existentiell hälsa
Fredag 29 november Gränslöst arbete

Väl mött i höst!

RBN - Tema Industriproducerad mat

Dialogforumet hölls hos Per Frykner i Leissner Datas lokaler på området Innovatum District fredagen den 26 april, där vi som vanligt inledde med en gemensam frukost, välkomnade nya medlemmar till forumet och en kortare presentation av oss själva och dialogforumets upplägg.

Temat för morgonen inleddes av undertecknad och utgick ifrån boken ”Vad vi äter” av Chris van Tulleken som berör det mångbottnade ämnet industriproducerad mat. Ämnet behandlades ur olika perspektiv bl. a. biologi, hållbarhet, hälsa, socialt och etiskt. Olika exempel belyste bristen på vetenskaplig evidens och även moraliskt förkastliga marknadsföringssätt. Det är tyvärr alltför lätt att lita på att industrin och myndigheter arbetar på rätt sätt. Forskningsrapporter feltolkas, felciteras och influeras av köpta forskare. Ögonöppnande var att industrin i vissa länder t.ex. USA, är självcertifierande utan föreskrivna provmetoder. Det vi äter är ofta biprodukter från annan industri som gjorts om för att kunna ingå som ingredienser i vår föda. Hållbar produktion togs upp för att belysa hur monokultur och brist på mångfald påverkar klimat och cirkularitet. Socialt ansvar belystes med exempel på hur industrin prånglar ut modersmjölkersättning och utsätter barn för hälsofara och anstränger familjers ekonomi i utvecklingsländer. Diskussionen tog fart och många kloka reflektioner luftades.

Vi tackar Per och Leissner Data för ett utmärkt värdskap i god Rotaryanda.

Vid tangentbordets summering

Thomas

RBN - Tema: Resiliens

Tema: Resiliens - motståndskraft, anpassning & återhämtning

Dialogforumets februarimöte hölls hos Sofia Sandflo i Svensk Fastighetsförmedlings fina lokaler på Storgatan 23 fredagen den 23 februari, där vi som vanligt inledde med en gemensam frukost med smörgåsar från Ekmans konditori. Selma, ”mäklarhunden” hälsade oss välkomna in i värmen. när vinden ven utanför och soptunnor och cyklar föll som käglor.

I dagens forum lyfte vi och hade erfarenhetsutbyte kring begreppet resiliens, som kan beskrivas som den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Det kan handla om en biologisk, ekologisk, social och psykologisk resiliens, vilket gör det till ett viktigt och intressant tema för att bidra till en hållbar framtid. Vi fokuserade på social och psykologisk resiliens, kopplat till den enskilda individen i en social kontext.

Diskussionens rörde sig kring vilka egenskaper och förmågor som är utmärkande för resilienta individer, samt hur vi genom ett liv kan träna upp vår motståndskraft och anpassning. Genom evolutionen har människan påvisat en fantastisk anpassnings- och överlevnadsförmåga, men hur skapar vi motståndskraft i ett paradigmskifte med ett intrycksöverflöd? Helt klart påverkas vi under ett helt liv och våra förmågor stärks av att vi tar oss igenom utmaningar. Våra relationer, självtillit och en positiv attityd är några komponenter som är stärkande. I utmaningar sker utveckling, vilket ger en fingervisning om vikten av föräldraskap, skola och i verksamheter. I dessa roller behöver vi stabila och kommunikativa förebilder som visar hopp, inger förtroende och medkänsla. Resiliens kopplat till fysisk, psykisk hälsa och en känsla av en högre mening påvisar också samband.

Är som vanligt oerhört glad, stolt och tacksam för alla kloka och nyanserade inspel och tankar! Tack Sofia och SF för gott värdskap i god Rotaryanda.

Vid tangentbordets summering

Ulrika

RBN - Etisk stress

Tema: Etisk stress

Dialogforumets första möte hölls hos Maria Stommendal i Decides nya lokaler på Grafitvägen 15 fredagen den 26 januari, där vi som vanligt inledde med en gemensam frukost.

I dagens forum lyfte vi och hade erfarenhetsutbyte kring begreppet etisk stress.

Samvetsstress, moralisk stress eller etisk stress är ord som allt oftare används för att beskriva upplevelsen av att i sin yrkesroll inte kunna handla på det sätt som man själv uppfattar som det moraliskt rätta. Egenupplevda erfarenheter från både privat näringsliv och offentlig sektor (vård, skola) ventilerades och det fanns många exempel där mod och moralisk kompass fått utmanas i olika situationer. Som så ofta hamnar vi i frågor kring kultur, värdegrund och ledarskap. Viktigt att hitta kärnan, inta perspektiv och betraktelseavstånd kring situationer och se till att det finns möjligheter att kunna ventilera sina upplevelser. Att leva med ett inre skav kan få konsekvenser som att vi blir avtrubbade, cyniska och resignerar – något ”dör” på insidan. Att våga stå upp för ett högre syfte kan också vara kostsamt och få konsekvenser. För att kalibrera kompassen behöver vi ibland lyfta blicken och fundera över hur vi vill bidra och vara i världen och hur vi vill vi bli ihågkomna. I boken ”Etisk stress” finns en rad verktyg som kan vara hjälpsamma. I slutändan handlar ju ledarskap om att göra världen till en bättre plats. Etisk stress och dilemman kommer alltid förekomma, men med klokskap och gott omdöme kan vi bli bättre att hantera och lära av varandra över generationer.

Är som vanligt oerhört stolt och tacksam för alla kloka och nyanserade inspel och tankar! Tack Maria och Decide för gott värdskap i god Rotaryanda (rotaryhjulet står rotation av mötesplatser)

Vid tangentbordets summering

Ulrika

RBN: Så undviker du onödiga konflikter

Fredagen den 27 januari

Januari månads möte i Rotary Business Network hölls i Handelsbankens lokaler. Tack Ingela för att du ordnat med frukosten!

Ämnet för dagen var kompanjons- och aktieägaravtal. Lars Häller inledde mötet med att kort berätta om vad ett sådant avtal kan och bör innehålla. Efter det följde diverse vittnesmål om erfarenheter av kompanjonskap både som rådgivare och inte minst från deltagare som är eller varit delägare i bolag. Betydelsen av att ha ett genomarbetat innehåll i avtalet blev tydligt!

Vi var eniga om att ett väl författat avtal som hålls levande är en viktig grund för ett lyckat kompanjonskap men också ett viktigt verktyg när man vill eller måste dela på sig.

Tack Lars och övriga deltagare för att ni delade med er av era erfarenheter i ämnet.